På den här sidan
Var uppstår utsläppen?
- Kremationsugnen: kvicksilver från amalgam avgår 10–20 minuter efter insättningen, och när kistan faller samman stiger CO och oförbrända kolväten snabbt. En kremering tar 75–90 minuter.
- Efterbrännkammaren: håller minst 800 °C och bränner ut CO och kolväten, vilket också minskar dioxinbildningen. Stödbränslet ger små mängder NOx och SO2.
- Rökgaskylare och filter: textilfiltret med aktivt kol avskiljer stoft, kvicksilver och dioxiner, över 95 % av kvicksilvret. Differenstryck eller röktäthet larmar vid filtergenombrott. Förbrukat kol är farligt avfall.
Vilka regler gäller?
| Anläggning | Regelverk | Vad det innebär för mätningen |
|---|---|---|
| Alla krematorier | Miljöprövningsförordningen (2013:251) 32 kap. 1 §: tillståndsplikt B, verksamhetskod 93.20 | Villkor för kvicksilver, stoft och CO som medelvärde per kremering samt lägsta temperatur; kontrollprogrammet anger metod och intervall |
| Alla krematorier | 26 kap. 19–20 §§ miljöbalken, förordning (1998:901) och NFS 2016:8 – egenkontroll och miljörapport | Kontinuerlig registrering av CO, O2 och röktäthet, journaler, miljörapport senast den 31 mars, mätdokumentation sparad i fem år |
| Kapacitet över 500 kremeringar per år | HELCOM-rekommendation 29/1 (2008): stoft 10, CO 50 och kvicksilver 0,1 mg/Nm3 | Inte bindande, men ett riktmärke för Naturvårdsverket och domstolarna när villkoren sätts |
| Ugnen | Förordning (2018:471) om medelstora förbränningsanläggningar undantar krematorier (15 §). Förordning (2013:253) om förbränning av avfall gäller avfall, inte kremering | Inga mätkrav från förbränningsförordningarna och inga BAT-slutsatser |
Tillståndet kan ställa strängare krav, och tillsynsmyndigheten kan förelägga om mätningar. Äldre tillstånd anger riktvärden; Mark- och miljööverdomstolen vill att villkoren i stället anger hur de kontrolleras.
Vad mäts – och vad är typiskt?
Kremering är satsvis förbränning: flöde och halter går från noll till driftvärde var 75–90:e minut, så villkor och mätningar anges per kremering.
| Mätparameter | Varför i branschen | Typisk nivå eller krav | Metod |
|---|---|---|---|
| Kvicksilver (Hg) | Nästan allt kommer från amalgam, cirka 3 g per avliden | Villkor (2010): 100 mg per kremering i 16 tillstånd, 80 µg/Nm3 i 6, som riktvärden vid besiktning. Efter kolfilter 1–100 µg/m3 (pulvermetoden) eller cirka 5 µg/m3 (bäddmetoden) enligt OSPAR | SS-EN 13211, ofta två prov i följd |
| Stoft | Aska och sot; ett filtergenombrott syns först här | Villkor: 10 mg/Nm3 torr gas vid 11 % O2, riktvärde som medelvärde under en kremering (MÖD 2009:19) | SS-EN 13284-1 |
| CO | Mått på utbränningen; stiger kraftigt när kistan faller samman | Villkor: 50 mg/Nm3 vid 11 % O2 som medelvärde per kremering och 500 mg/Nm3 som 5-minutersvärde; 100 mg/Nm3 i MÖD 2009:19 | SS-EN 15058 |
| NOx | Stödbränslet och den höga temperaturen; ingen reningsteknik finns | Villkor: 900 eller 1 200 g per kremering. Mäts vid förstagångsundersökningen och efter ombyggnad | SS-EN 14792 |
| Dioxiner | Klor från kroppens koksalt och plaster; avskiljs i kolfiltret | Villkor: 0,1 ng/Nm3 (riktvärde). Uppmätt 0,003–0,015 ng/Nm3 efter kolfilter vid tre krematorier 2006–2008, 8–10 ng/Nm3 före filter | SS-EN 1948, prov på 6–8 timmar |
| TOC | Oförbrända kolväten följer CO-halten | Mäts där tillståndet kräver det; halten beror på förbränningen | SS-EN 12619 |
| O2, temperatur och gasflöde | Omräkning till 11 % O2, temperaturvillkor och mängd per kremering | Riktvärden: ugn över 700 °C, efterbrännkammare minst 800 °C. Flödet varierar från noll till driftvärde | SS-EN 14789, termoelement, SS-EN ISO 16911-1 |
mg/Nm3 = milligram per normalkubikmeter torr gas, i tillstånden oftast vid 11 % O2 (äldre: 9 % CO2). Villkor och mätdata är exempel ur Naturvårdsverkets branschfakta Krematorieverksamhet (utgåva 4, 2010) och domar; halten beror på ugn, kista och rening.
Så ser mätåret ut
Läs tillståndet och kontrollprogrammet
Villkoren anger mätparametrar, beräkningssätt (per kremering, vid 11 % O2) och mätpunkt; kontrollprogrammet anger metod och intervall. Saknas det hjälper vi dig att föreslå ett.
Den löpande egenkontrollen
Anläggningens instrument registrerar CO, O2 och röktäthet eller differenstryck över filtret. Journalför kremeringar, sorbentmängd, sotningar och kalibreringar, och låt analysera residualen på kvicksilver.
Periodisk emissionsmätning, normalt vart tredje år
Vi mäter efter reningen under flera kremeringar i följd: kvicksilver med två prov, stoft under representativa förhållanden, CO och O2 hela tiden. Resultaten räknas om till 11 % O2 och till mängd per kremering.
Förstagångsundersökning och ombyggnad
Ny eller ombyggd ugn kontrolleras med en kvicksilverbalans: halt och mängd efter ugnen, i sorbenten och efter reningen ger avskiljningsgraden. NOx mäts samtidigt. Ett prestandaprov visar att leverantörens garanti hålls.
Rapport och miljörapport senast den 31 mars
Du får en ackrediterad rapport med halter, mängder och omräkningar som går att följa. Resultaten och villkorsuppföljningen redovisas i miljörapporten.
Vad som ofta blir fel i mätningen
Syrgasomräkningen. I slutet av en kremering är syrehalten nära luftens; en omräkning till 11 % O2 ger då faktorn 5 vid 19 % O2 och 10 vid 20 %. Därför är normaliserade CO-värden svåra att hålla, och vissa tillstånd räknar O2-halter över 18 % som 18 % efter 40 minuter.
Mätpunkten. Mellan ugn och kylare finns sällan raksträckan på fem hydrauliska diametrar före mätpunkten och en efter som stoft- och flödesmätning kräver. Mät efter reningen, där tillståndet anger.
Kolet. Aktivt kol som tappar aktiv yta i utmatningen släpper kvicksilver igen. Kontrollera kolkvaliteten vid varje leverans.
Vad kostar en mätning i ett krematorium?
Priset styrs av hur många mätparametrar tillståndet kräver, om kvicksilver ska bestämmas även efter ugnen och i sorbenten (kvicksilverbalans), hur många kremeringar mätningen ska täcka, om dioxiner ingår och hur mätpunkten är åtkomlig. Flera ugnar vid samma besök sänker kostnaden per ugn. Begär en offert – vi svarar inom två arbetsdagar. Ungefärliga priser för de vanligaste mätningarna finns i prisguiden.
Vanliga frågor
Hur ofta måste ett krematorium mäta kvicksilver?
Så ofta som tillståndet och kontrollprogrammet anger. Naturvårdsverkets branschfakta utgår från periodiska undersökningar med emissionsmätning normalt vart tredje år, tätare vid gammal utrustning eller kända brister.
Gäller reglerna för avfallsförbränning för ett krematorium?
Nej. Förordning (2013:253) gäller förbränning av avfall, och krematorier prövas som egen verksamhet med kod 93.20. Förordningen om medelstora förbränningsanläggningar undantar krematorier uttryckligen. Villkoren har ändå ofta avfallsförbränningen som förebild, med kvicksilver som undantag.
Vilket gränsvärde gäller för kvicksilver?
Det finns inget nationellt begränsningsvärde. Tillstånd har angett 100 mg per kremering eller 80 µg/Nm3 som riktvärden, och HELCOM rekommenderar 0,1 mg/Nm3 vid kapacitet över 500 kremeringar per år. Mark- och miljööverdomstolen har hellre ställt krav på reningsutrustning och skötsel än på ett siffervärde (MÖD 2009:19).
Måste vi lämna miljörapport?
Ja. Ett krematorium är tillståndspliktigt (B), så miljörapporten lämnas i Naturvårdsverkets tjänst SMP senast den 31 mars. Den redovisar hur villkoren följts och sammanfattar årets mätningar.