På den här sidan
Omfattas din anläggning?
- Stora förbränningsanläggningar (SFS 2013:252): SO2, NOx och stoft mäts kontinuerligt från 100 MW anläggningseffekt (21 §). Kvalitetssäkringen ska följa CEN-standarder, och mätsystemen kontrolleras minst en gång varje år genom parallella mätningar med referensmätmetoder (26–27 §§). Mätkraven i förordningen.
- Avfallsförbränning (SFS 2013:253): stoft, TOC, HCl, HF, SO2, NOx och CO mäts kontinuerligt (43 §). Samma krav på CEN-standarder och årlig kontroll med parallella mätningar gäller (39–40 §§), även för samförbränningsanläggningar. Mätkraven vid avfallsförbränning.
- Medelstora förbränningsanläggningar (SFS 2018:471): har en myndighet beslutat om kontinuerlig mätning, och du använder den för att visa att förordningen följs, ska mätsystemet kontrolleras med parallella mätningar minst en gång per år (48 §). Mer om medelstora anläggningar.
- Tillstånd och BAT-slutsatser. Kräver tillståndet kontinuerlig mätning ska mätvärdena vara kvalitetssäkrade enligt egenkontrollförordningen; Avfall Sverige rekommenderar SS-EN 14181 även då. BAT-slutsatserna för stora förbränningsanläggningar och avfallsförbränning anger samma standard för kontinuerliga mätningar.
- Utsläppshandeln. Mäts CO2 och rökgasflöde kontinuerligt för handeln med utsläppsrätter ska kvalitetssäkringen enligt Avfall Sveriges handbok följa SS-EN 14181, med parallellmätningar minst en gång om året.
SS-EN 14181: fyra steg och vem som gör vad
SS-EN 14181 beskriver tre kvalitetssäkringsnivåer (QAL) och en årlig kontroll (AST). Laboratoriet gör parallellmätningarna vid QAL2 och AST. Den löpande kontrollen och funktionskontrollen av mätsystemet hör till din egenkontroll.
| Steg | Vad som görs | Vem | När |
|---|---|---|---|
| QAL1 – lämpligt mätsystem | Mätsystemet är certifierat enligt SS-EN 15267-1 till -3 och klarar förordningens osäkerhetskrav med marginal: den certifierade osäkerheten får vara högst 75 % av den tillåtna | Tillverkaren, genom certifieringen. Du väljer ett certifierat system med ett mätområde som passar begränsningsvärdet | Innan systemet köps och installeras |
| QAL2 – kalibrering | Minst 15 parallella mätningar med referensmetoden under minst tre dagar ger kalibreringsfunktionen, dess giltiga område och ett variabilitetstest mot osäkerhetskravet | Ackrediterat laboratorium. METLAB mäter och beräknar | När systemet är nytt, sedan minst vart femte år, efter större ändringar av anläggning eller mätsystem och när en AST underkänns |
| QAL3 – löpande kontroll | Nollpunkt och referenspunkt kontrolleras mot referensmaterial och följs i kontrolldiagram, så att drift och precision håller sig inom gränserna från certifieringen | Du, genom den AMS-ansvarige | Regelbundet under drift, minst en gång per underhållsintervall enligt certifikatet |
| AST – årlig kontroll | Funktionskontroll och minst fem parallella mätningar. Två tester: variabiliteten håller, och kalibreringsfunktionen gäller fortfarande | Parallellmätningarna gör METLAB. Funktionskontrollen hör till din egenkontroll | Varje år mellan två QAL2 |
Funktionskontrollen enligt bilaga A i SS-EN 14181 (täthet, noll- och spannkontroll, linjäritet, svarstid, dokumentation) ska göras före QAL2 och AST, helst högst en månad före parallellmätningarna. I Sverige ingår den i verksamhetsutövarens egenkontroll och görs ofta av instrumentleverantören. Den ingår inte i vårt uppdrag, men servicerapporten bifogas kalibreringsrapporten.
Så går en QAL2 till
Mätprogram och körplan
Vi går igenom mätsystem, mätplats, driftfall och tidsplan med dig och skriver ett mätprogram: vilka signaler som kalibreras (med taggnummer), vilka driftfall som körs vilken dag och hur halterna varieras. De ska varieras så mycket som möjligt inom normal drift, så att funktionen täcker anläggningens driftområde. Tydligt skilda driftfall, till exempel olika bränslen, kan behöva varsin kalibreringsfunktion.
Funktionskontroll före mätningen
Mätsystemet ska vara rätt installerat och driftsatt, och det ska vara visat att det ger nollutslag vid halten noll. Funktionskontrollen enligt bilaga A görs helst högst en månad före parallellmätningarna, av dig eller din instrumentleverantör. Mätsystemets automatiska noll- och spannkontroller läggs så att de inte stör provtiderna.
Parallellmätning under tre dagar
Vi mäter med standardreferensmetoderna i ett mätplan enligt SS-EN 15259, så nära mätsystemet som möjligt. Standarden kräver minst 15 giltiga mätvärdespar, jämnt fördelade över minst tre mätdagar om normalt 8–10 timmar och inom fyra veckor. Vi tar normalt 18 prov, sex per dag under tre dagar i följd, så att upp till tre par kan utgå. Varje prov pågår minst 30 minuter, normalt 30 minuter vid avfallsförbränning och 60 vid stora förbränningsanläggningar, med minst en timme mellan provstarterna.
Hjälpparametrar och råvärden
Syrgas, fukt, temperatur och tryck mäts samtidigt, eftersom både referensvärdena och mätsystemets värden räknas om till torr gas vid referenssyrgas. Mätsystemets råvärden hämtar vi som minutvärden ur anläggningens rapporteringssystem; de ska vara giltiga under mer än 90 % av varje provtid. Dina mätare för O2 och fukt kan kalibreras i samma kampanj.
Kalibreringsfunktion och giltigt område
Outliers söks med Grubbs test; normalt stryks högst ett par på den grunden, och dokumenterade störningar som sotning kan motivera fler så länge minst 15 par återstår. Kalibreringsfunktionen är en rät linje genom paren. Ligger alla värden i ett haltområde som är smalare än den tillåtna mätosäkerheten används standardens alternativa förfaranden: nollpunkt och lutning för höga kluster, referensmaterial vid noll och nära begränsningsvärdet för låga. Det giltiga kalibreringsområdet sträcker sig till det högsta kalibrerade värdet plus 10 %, eller till 20 % av dygnsbegränsningsvärdet om det är högre.
Variabilitetstest
Spridningen mellan referensvärdena och de kalibrerade mätvärdena, omräknade till standardtillstånd, jämförs med förordningens osäkerhetskrav: ett 95-procentigt konfidensintervall vid dygnsbegränsningsvärdet på 10 % för CO, 20 % för SO2 och NOx, 30 % för stoft och TOC och 40 % för HCl och HF. Kravet räknas om till en standardavvikelse genom division med 1,96. Först när testet är godkänt får mätsystemets värden användas för att visa att begränsningsvärdet följs.
Rapport och införande
Du får en ackrediterad rapport med alla mätvärdespar, kalibreringsfunktionen, det giltiga området, variabilitetstestet, diagram och avvikelser. Funktionen för du in i miljödatorn, och bara kalibrerade värden rapporteras till myndigheten. Efter en större ändring ska den nya kalibreringen vara införd inom sex månader; till dess används den tidigare funktionen. Tillsynsmyndigheten ska underrättas om resultatet.
Så går en AST till
Funktionskontroll
Som vid QAL2: din funktionskontroll enligt bilaga A, med linjäritetskontroll mot fem halter inklusive noll, görs inför parallellmätningen. Noll- och spanndriften bedöms ur dina QAL3-register.
Minst fem parallella mätningar
Standarden kräver minst fem giltiga mätvärdespar inom det giltiga kalibreringsområdet, fördelade över mätdagen och med samma provtid som vid QAL2. Vi tar sex prov, ett extra med tanke på outliers, och ett sjunde om vi redan på plats misstänker en avvikelse. Normalt klaras en AST på en mätdag.
Två tester
Variabiliteten får vara högst 1,5 gånger den tillåtna standardavvikelsen, justerad för antalet par. Dessutom prövas om kalibreringsfunktionen fortfarande gäller: medelavvikelsen mellan referensvärdena och de kalibrerade mätvärdena får inte vara större än vad osäkerhetskravet och spridningen tillåter.
Godkänd eller inte
Godkänd AST: funktionen gäller vidare. Ligger några mätvärden över det tidigare giltiga området kan området utökas till det högsta uppmätta värdet plus 10 %, dock högst 50 % av begränsningsvärdet. Underkänd AST: orsaken ska hittas och åtgärdas, och en ny QAL2 ska göras, rapporteras och införas inom sex månader. AST-data får inte användas för att räkna fram en ny kalibreringsfunktion.
Rapport
Du får en ackrediterad rapport med mätvärdesparen, testresultaten, befintlig funktion och giltigt område, diagram och eventuella avvikelser. Rapporten lämnar du till tillsynsmyndigheten, och enligt Avfall Sveriges handbok bör en sammanfattning av årets kalibreringar följa med miljörapporten.
Mätparametrar och referensmetoder
Referensmetoden (SRM) är den standard vi mäter med parallellt med ditt mätsystem. För stoft, rökgasflöde och kvicksilver finns egna standarder som bygger på SS-EN 14181, med egna regler för antal mätningar.
| Mätparameter | Referensmetod (SRM) | Standard för mätsystemet | Särskilt vid QAL2 |
|---|---|---|---|
| Stoft | SS-EN 13284-1 | SS-EN 13284-2 med SS-EN 14181 | Halten höjs ofta medvetet (filtersektioner, bypass, dosering) för ett större giltigt område. Vid låga halter kan antalet prov minskas till fem under tre dagar, med minst 7,5 timmars sammanlagd provtid |
| NOx | SS-EN 14792 | SS-EN 14181 | Kalibreras alltid mot NOx, även om mätsystemet mäter NO |
| SO2 | SS-EN 14791 (våtkemisk) | SS-EN 14181 | Ammoniumsalter vid SNCR kan ge för höga referensvärden; ammoniakdoseringen begränsas under mätningen |
| CO | SS-EN 15058 | SS-EN 14181 | Kortare provperioder kan ge ett större giltigt område när halten har tillfälliga toppar |
| TOC | SS-EN 12619 (FID) | SS-EN 14181 | Kalibreras mot totalkolväte, oavsett vilken teknik mätsystemet använder |
| HCl | SS-EN 1911 (våtkemisk) | SS-EN 14181 | Samma störning av ammoniumsalter som för SO2 |
| HF | SS-ISO 15713 eller SIS-CEN/TS 17340 (våtkemisk) | SS-EN 14181 | CEN-referensmetod saknas; SS-ISO 15713 är praxis |
| NH3 | SS-EN ISO 21877 (våtkemisk) | SS-EN 14181 | Krävs av BAT-slutsatserna vid SNCR och SCR. Förordningarna anger inget osäkerhetskrav; Avfall Sverige använder 40 % |
| Kvicksilver (Hg) | SS-EN 13211 (våtkemisk) | SS-EN 14884 med SS-EN 14181 | Vid mycket låga halter upp till 2 timmar per prov och minst fem prov under tre dagar. Konvertern ska omvandla minst 90 % |
| O2 | SS-EN 14789 | Hjälpparameter | Behövs för omräkningen till referenssyrgas. Fel i O2-mätaren är en vanlig orsak till underkänt test |
| Fukt (H2O) | SS-EN 14790 | Hjälpparameter | Behövs när mätsystemet mäter i fuktig gas. Efter våt rening är fukthalten ofta nära konstant och får beräknas |
| Rökgasflöde | SS-EN ISO 16911-1 (pitotrör) | SS-EN ISO 16911-2 | Minst 15 mätvärdespar fördelade över minst fem timmar, kan göras på en dag. Osäkerhetskravet är 4 % av 120 % av det högsta flödet |
Referensmetoderna är de som Naturvårdsverket anger för QAL2 och AST i vägledningen om avfallsförbränning och de som Avfall Sveriges handbok listar. METLAB är ackrediterat för mätningarna med referensmetoderna; för de våtkemiska metoderna omfattar ackrediteringen provtagningen, och analysen görs av ett ackrediterat laboratorium. CO2 för utsläppshandeln kalibreras på samma sätt, med årsmedelvärdet av halten i stället för ett begränsningsvärde i beräkningen.
Kalibreringsområdet: när krävs en ny QAL2?
Kalibreringsfunktionen gäller inom det giltiga kalibreringsområdet, från noll till det högsta kalibrerade värdet plus 10 %, eller till 20 % av dygnsbegränsningsvärdet om det är högre. Värden över området får räknas fram genom extrapolering, men du ska varje vecka kontrollera hur stor andel av mätvärdena som ligger utanför. Ligger mer än 5 % utanför under fler än fem veckor mellan två AST, eller mer än 40 % under en enda vecka, ska en ny QAL2 göras, rapporteras och införas inom sex månader. Beror överskridandet på ett haveri i anläggningen behövs ingen ny QAL2 när felet är åtgärdat.
Ligger mätvärdena utanför området men under 50 % av begränsningsvärdet kan tillsynsmyndigheten godta en AST i stället för en ny QAL2, med den utökning av området som AST medger. För stoft får området utökas till 50 % av dygnsbegränsningsvärdet när en linjär funktion med förklaringsgraden R2 på minst 0,80 är fastställd. Höjs inte stofthalten under kalibreringen slutar området för en stoftmätare enligt Avfall Sverige ofta vid omkring 1 mg/Nm3.
Varför underkänns ett mätsystem?
Avfall Sveriges handbok räknar upp de vanliga orsakerna till att variabilitetstestet inte klaras. Ett instabilt mätsystem ska repareras eller bytas, följt av en ny QAL2. Fel i hjälpparametrarna, oftast syrgasmätaren, slår igenom i omräkningen; då får testet göras om med laboratoriets hjälpparametrar, om den felaktiga mätaren åtgärdas. Fel i signalöverföringen eller i miljödatorns beräkningar kan förvanska värdet. Referensmetoden kan själv bidra: dess osäkerhet ska vara klart lägre än den tillåtna, helst hälften.
Vid stoft kan kondenserbara partiklar ge olika resultat beroende på filtertemperaturen, och höjs stofthalten medvetet kan stoftets egenskaper ändras, så att optiska mätare behöver en andragradsfunktion. Vid SNCR kan ammoniumsalter ge för höga referensvärden för HCl och SO2, så ammoniakdoseringen begränsas under mätningen. HCl, HF och NH3 fastnar lätt på ytor i provtagningsledningen och ger långa svarstider, så funktionskontrollen bör omfatta hela provtagningssystemet med testgas vid sondens inlopp. Mätsystemets automatiska nollning under ett prov gör paret ogiltigt.
Vad ska vara klart före mätningen, och när bör du boka?
Mätplatsen ska uppfylla SS-EN 15259: mätuttag för referensmetoden så nära mätsystemet som möjligt, utan att mätningarna stör varandra, och en arbetsplattform med plats för vår utrustning. Mätsystemet ska vara lätt åtkomligt och dokumentationen uppdaterad: certifikat, servicerapporter, QAL3-register och loggbok. Vi behöver råvärden som minutvärden ur rapporteringssystemet, med taggnummer, och vid AST även åtkomst till de kalibrerade och normerade värdena. Anläggningen ska kunna köras stabilt i de driftfall körplanen anger, och för stoft behövs ett sätt att höja halten som tillsynsmyndigheten godtar. Växlande mätsystem låses till en kanal under QAL2. Räkna med tre mätdagar i följd för en QAL2 och en dag för en AST; rökgasflöde kräver minst fem timmar.
AST ska göras varje år, och en underkänd AST leder till en ny QAL2 inom sex månader. Lägg därför inte kontrollen sist på året, så att det finns tid för en QAL2 samma år om det behövs. Efter ett byte av mätsystem, ett bränslebyte eller en ombyggd rökgasrening ska den nya kalibreringen vara införd inom sex månader, så boka QAL2 så snart driften är stabil.
Vad kostar QAL2 och AST?
Priset styrs av hur många mätsystem och mätparametrar som ska kalibreras, om stoft ingår (tre mätdagar med 18 prov), hur många våtkemiska parametrar som kräver laboratorieanalys, om rökgasflödet ingår, mätplatsens förutsättningar och resvägen. En AST tar normalt en dag och kostar betydligt mindre än en QAL2. Samordnar du AST eller QAL2 med jämförande mätning för kväveoxidavgiften eller med periodiska mätningar sparar du resor och mätdagar. Begär en offert – vi svarar inom två arbetsdagar. Ungefärliga priser för de vanligaste mätningarna finns i prisguiden.
Mät själv
-
Pitotrör S-typPitotrör med ackrediterat kalibreringsbevis
ISO 16911-1. Längd 300–4 000 mm, rostfritt eller Inconel, valfria kopplingar.
-
Kurs · METLAB AcademyStoftprovtagning och gasflödesmätning
Två dagar teori och fältövningar med våra mätingenjörer. Nästa kurs planeras när intresselistan är full.
Vanliga frågor om QAL2 och AST
Vad är skillnaden mellan QAL2 och AST?
QAL2 är kalibreringen: minst 15 parallella mätningar under minst tre dagar ger en ny kalibreringsfunktion och ett variabilitetstest. AST är den årliga kontrollen med minst fem parallella mätningar, som prövar att funktionen fortfarande gäller och att variabiliteten håller.
Hur ofta behövs en QAL2?
När mätsystemet är nytt, sedan minst vart femte år enligt SS-EN 14181, eller oftare om tillsynsmyndigheten eller tillståndet kräver det. Dessutom efter större ändringar av driften eller mätsystemet, till exempel byte av bränsle, rökgasrening eller analysator, när en AST underkänns och när mätvärdena ofta ligger utanför det giltiga kalibreringsområdet. Enligt Avfall Sveriges handbok också när QAL3 visar att systemet inte klarar kraven.
Vem får göra QAL2 och AST?
Referensmätningarna ska göras av ett laboratorium som är ackrediterat för uppgiften enligt SS-EN ISO/IEC 17025. METLAB är ackrediterat av Swedac för referensmätningarna och för beräkningen av kalibreringsfunktionen vid QAL2 och AST enligt SS-EN 14181, SS-EN 13284-2 och SS-EN ISO 16911-2.
Ingår funktionskontrollen av mätsystemet i ert uppdrag?
Nej. Funktionskontrollen enligt bilaga A i SS-EN 14181 görs av dig eller din instrumentleverantör före parallellmätningarna, eftersom svenska laboratorier enligt Avfall Sverige inte kan göra den inom sin ackreditering. Vi påminner om den inför mätningen, och servicerapporten bifogas kalibreringsrapporten.
Vad är QAL3 och hur ofta ska den göras?
Din egen löpande kontroll av mätsystemets drift och precision: nollpunkt och referenspunkt läses av mot referensmaterial och följs i ett kontrolldiagram, till exempel CUSUM. Standarden kräver kontrollen minst en gång per underhållsintervall enligt certifikatet. Avfall Sverige rekommenderar varje vecka, med stabila instrument upp till en gång per månad.
Kan en AST ersätta QAL2 när halterna är låga?
Ja, i vissa fall. Har minst 95 % av mätvärdena sedan förra AST legat under den tillåtna mätosäkerheten, till exempel under 30 % av begränsningsvärdet för stoft och 20 % för NOx, får nästa QAL2 ersättas av en AST, förutsatt att även referensvärdena vid kontrollen ligger under gränsen. Andelen ska redovisas, och kontrollen upprepas varje år.
Gäller SS-EN 14181 även stoftmätare och flödesmätare?
Ja. Stoftmätare kalibreras enligt SS-EN 13284-2 mot manuell stoftmätning enligt SS-EN 13284-1, flödesmätare enligt SS-EN ISO 16911-2 mot pitotrörsmätning enligt SS-EN ISO 16911-1, och kvicksilveranalysatorer enligt SS-EN 14884 mot SS-EN 13211. Alla tre bygger på SS-EN 14181.
Ska mätvärdena valideras efter kalibreringen?
Mot förordningarnas begränsningsvärden jämförs validerade värden: det kalibrerade värdet multipliceras med 0,90 för CO, 0,80 för SO2 och NOx, 0,70 för stoft och TOC och 0,60 för HCl och HF. Kalibreringsfunktionen innehåller inget sådant avdrag. Mot BAT-AEL görs enligt Naturvårdsverket inget avdrag, och mot tillståndsvillkor bara om villkoret säger det.